Card Village

Inspirerad av framgången på Modulmeetinget i Jönköping har jag byggt ytterligare en modul, Card village. Namnet är en fri översättning av Kortebo utanför Jönköping där vi som familj bodde några år i början av 90-talet.

Bygge | El | Vägbygge | Landskap | Ballast | Tallar | Klar

Tallplantering

Till toppen

Något så när klar

Card Village börjar närma sig det skick när modulen kan förevisas offentligt, som om nu Internet inte är offentligt?!?
Nu återstår detaljering och den processen kan ju i princip hålla på hur länge som helst, eller hur?


Krossverket uppställt och tallar planterade.


Woodlands underbrush är suveränt och ger i mitt tycke bra vegetation.


Avslöjande närbild på en tall.


Bilarna saknas. Förargligt!


Sådär, lite trafikpå modulen!


Snyggt! Med lite bakgrund ditlagd via Photoshop ser det rätt okej ut.

Till toppen

Bygget av Card Village

Spårplanen känns begriplig och enkel med endast en växel med ett stickspår in till en industri. Eventuellt kan spåret användas för dockning till nästa modul.
Kanske t.o.m båda delarna?
Se spårplanen med landskapet färdigt!


Genast mer spännande med det elektriska inkopplat


Så vänder jag på modulen och ställer den på högkant och kommer åt att fixa med elen och manövrering av växeln utan att böja på ryggen. Sånt är bra!


Färdigkopplat, och växelomläggaren fungerar.
Tåtarna ska bara fästas lite snyggt och prydligt.


"Tåtarna" avklippta till rätt längd, lödda till omkopplaren och fastsatt vid skivan med stiftklammer.
Vad händer då med de avklippta trådarna?


Jo trådarna går till kabelinsamlingen på SER och används för att bygga träd av.


Det får bli krossverket som ska ha sin välförtjänta plats här.
Jag har limmat en plywoodskiva som grund för krossverket att stå på.


Krossverket ser lite ensamt ut än så länge men jag tror platsen blir "gör-bra"


Visst blir det bra!

Till toppen

Vägbygge

Gripen av byggskivornas lättanvändande möjligheter tänker jag mig att bygga vägar av dom. På Card Village begås första testet av vägförvaltningen kanske beroende på närheten till krossverket där tillgången till grus är god.


Remsor av styrofoam utskurna och fastlimmade.


Under tiden limmet torkar målar jag räls.


På denna bilden syns det tydligt att växeln inte är målad!
Limmet har torkat så nu ska vägverket börja finliret.


Jag filar grovt till "vägarna" för att det inte ska finnas några nivåskllnader mellan småbitarna jag använt.


Järnvägsövergången anpassas i nivå med rälsen.


En del väg grusad. I bakgrunden av bilden syns en "Mockup" av en tänkt, numera nedlagd, Grain elevator.


En obevakad järnvägsövergång är inte att leka med när en GP-50 sakta glider förbi under ständigt ljud från hornen.

Det måste snarast upp varningssignaler vid korsningen.
Trångt vid övergången.


Fågelvy.


Till toppen

Landskap

Landskap ska byggas utav glädje!
Så därför har jag börjat pröva några nya tekniker där jag använder styrofoam.
Dels för att bygga vägar och dels för att kupera landskapet.


Här har jag använt överblivna bitar av styrofoam, grovskurit dom och limmat dom på strategiska platser.
Tanken är att när limmet torkat forma bitarna med fil eller grovt sandpapper till rätt form och vad som är rätt form bestäms av den stundens inspiration.


Ytterligare en bit på väg och jag är mer och mer övertygad om att "konceptet" fungerar.


Det syns dåligt på bilden, men nu har många av "kullarna" fått en mer rundad form.


Delen där krossverket ska ligga med gott om plats för lastbilar att få rum.


En provburk med färg inhandlades för 39:- på Rapps färg i Ödeshög för att täcka över byggskivans bruna färg och bli underlag för strösslet.


Jag får lite bättre känsla för utseendet när färgen kommer på.
Ja visst, jag vet att det gröna är för grönt men det ska täckas med strössel och då ska alla få se på andra kulörer


Nästa steg blir att lägga ballasten. Dags att gå ut i sandlådan och hämta grus

Det gröna är för grönt så tid att lägga på strössel.


Vägen till vänster, ytan till höger en mix av olika strössel, allt bara en första grund.
En blandning av Woodland Scenics T49 och T50.


Den mjukare gröna ytan kan tänkas bli en liten ängsmark eller åkerlapp med ett snyggt staket runt och lite djur som går och betar eller gör det djur gör bäst.

Hur gör man en komocka?
Eller hur gör man taggtråd i skala N?


På med Woodlands "Underbrush", FC136, och låt limmet flöda.
Notera, vis av erfarenhet, att spåren är täckta med maskeringstejp.


Här har jag lagt ut grövre strössel och sprayat på limblandning. Det ser förskräckligt ut men när det torkat, ja då blir det bättre. Mycket bättre!
Nackdelen med det här sättet att arbeta är den långa torktiden. Ofta tar det upp till ett dygn innan limblandningen torkat helt. Läs mer!


Det har gått en natt och strösslet, buskarna, är torra och inte ett spår syns av limblandningen jag sprayade på.


Kameran avslöjar nästan för mycket :)


En av kullarna med skön sommargrönska på.

Till toppen

Ballast

Många tycker att det tråkigaste momentet på ett modelljärnvägsbygge är att lägga ballast på spåret, men så icke jag. Att lägga ballast är ett stillsamt nöje med tillfälle till eftertanke och kontemplation.


Jag lägger först på sanden med en sked, fabrikat Gense.


Sedan fördelar jag ballasten med en rumphuggen pensel, fabrikat Anza, modell äldre med utgånget bäst före-datum.


Så snyggt det blir!


Vid skarvar saknas oftast slipers så det blir att tälja till några.


Genast mycket bättre med slipers på plats.


Först på med vatten med några droppar diskmedel i, fabrikat Yes, och sedan på med limblandning av vanligt vitlim utspätt med Vätter-vatten. Jag brukar "höfta" till en lagom blandning men jag bedömer att det är ungefär 50/50 av lim och vatten.

Till toppen


Nu är modulen inte bara en spårplan längre.

Till toppen

 

Sidan senast uppdaterad June 15, 2009